Sveriges mål är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Det betyder att utsläppen behöver minska med minst 85 % jämfört med 1990-talets nivåer. För att fullt ut minska de globala utläppen av växthusgaser behöver både hushållens konsumtionsbaserade utsläpp och de territioriella utläppen beaktas. Genom att analysera mönster i hushållens konsumtion kan Sverige utforma styrmedel som bidrar till både nationella och globala klimatmål.
Konsumtionskompassen är ett verktyg som uppskattar och visualiserar konsumtionsbaserade utsläpp från de svenska hushållens konsumtion på kommunal nivå ner till DeSO-nivå.
Ger detaljerade uppskattningar av utsläpp från över 100 konsumtionskategorier och identifierar hotspots för kraftfulla minskningsåtgärder och beteendeförändringar.
Hjälper beslutsfattare att utforma strategier och skräddarsydda åtgärder genom att identifiera skillnader och likheter i hushållens konsumtionsmönster.
Modellen kombinerar olika datakällor och metoder för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp på lokal nivå.
För mer information, se Vanliga frågor och svar och Resurser.
Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp i siffror: Förstå hushållens påverkan på klimatet med hjälp av Konsumtionskompassen
Consumption Compass 2.0: a summary of the methods and data used
Konsumtionskompassen: ett digitalt verktyg för att förstå klimatpåverkan från konsumtion på lokal nivå
The carbon footprints of consumption of goods and services in Sweden at municipal and postcode level and policy interventions
Stockholm Environment Institute (SEI) är ett internationellt icke-vinstdrivande forskningsinstitut inom miljö och hållbar utveckling.
Vi hjälper våra partners att möta globala hållbarhetsutmaningar genom forskning, kunskap, verktygsutveckling och kapacitetsuppbyggnad. Genom SEI:s huvudkontor och sju center runt om i världen arbetar vi med att påverka policy, praktik och utvecklingsåtgärder för att skapa en hållbar och inkluderande framtid för alla.
Konsumtionskompassen (version 1.0 och 2.0) har finansierats av Formas, ett forskningsråd för hållbar utveckling. Utvecklingen av modellen har letts av SEI i nära samarbete med Kalmar kommun och Umeå kommun. De har bidragit med lokal expertis och hjälpt till att skräddarsy verktyget utifrån sina och andra kommuners specifika behov.
Dataunderlaget kommer delvis från InsightOne, ett företag som specialiserar sig på marknadsanalys och livsstilsklassificering baserat på sociodemografiska profiler. PR- och kommunikationsbyrån Cloudberry har anlitats för att utforma och integrera Konsumtionskompassen på webben. Mer information om datan och modellen finns i Metodsammanfattningen.
Vi vill rikta ett stort tack till Konsumtionskompassens referensgrupp som har bidragit med värdefull input och vägledning under hela projektet. Läs gärna mer här.
SEI har fått fortsatt finansering från Formas för att fortsätta utveckla modellen. Version 3.0 av verktyget förväntas lanseras under 2027.
För detaljer om fokus för Version 3.0, vänligen se Vanliga frågor och svar
För teknisk support, allmän information eller frågor om Konsumtionskompassen, vänligen kontakta oss via e-post: [email protected].
3 mars 2026
Uppdateringen fokuserar främst på tre områden:
I den tidigare versionen identifierades ett fel i den automatiska beräkningen av utsläpp kopplade till hushållens köttkonsumtion. Felet berodde på en felaktig länkning i beräkningsprocessen, vilket påverkade hur utsläppen fördelades mellan kommuner och DeSO-områden. Som en följd tilldelades områden med låg köttkonsumtion i vissa fall högre utsläppsvärden, medan områden med högre konsumtion fick lägre värden.
I version 2.1 har denna länkning korrigerats, så att utsläppsdata nu bättre speglar hushållens konsumtion av kött inom olika geografiska områden. Den underliggande metodologin för beräkningarna är oförändrad; uppdateringen gäller implementeringen av beräkningen, inte modellen i sig.
Vid en mer detaljerad analys identifierades snedvridningar i fördelningen av flygresedata mellan olika livsstilsgrupper, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden och under perioden efter Covid-19-pandemin. För att förbättra datans tillförlitlighet och representativitet har modellens indata uppdaterats. Version 2.1 ger därmed justerade uppskattningar av utsläpp från hushållens flygresande.
Prognosen för 2023 har reviderats för att bättre stämma överens med nyligen publicerad officiell statistik.
Smärre justeringar och buggfixar har också gjorts för vissa kompletterande konsumtionskategorier. De mest betydande förändringarna berodde på ett fel i hur utgifter fördelades i dessa kategorier samt en omvärdering av hur utgifter attribueras till minderåriga.
Jämfört med version 2.0 ger version 2.1 endast i mindre förändringar på aggregerad utsläppsnivå. De största skillnaderna syns i fördelningen av utsläpp på DeSO-nivå, vilket speglar de justeringar som beskrivits ovan.